Projekt



Utgångspunkten för projektet Groddjur i Stockholm är att grodor, paddor och vattensalamandrar mycket väl kan leva och frodas i stadsnära natur, till och med parkmiljö kan fungera utmärkt om bara de rätta förutsättningarna ges. I Stockholms Stad finns goda förutsättningar för starka groddjurspopulationer i mycket nära anslutning till stadsmiljön. Dock befinner de sig i en utsatt situation och deras livsmiljöer har i hög utsträckning försvunnit i samband med stadens utbredning. Detta projekt har syftat till att motverka denna trend och förbättra förutsättningarna för livskraftiga populationer av dessa djur inom Stockholms kommun.

Att ställa groddjur i fokus för naturvårdsåtgärder är tacksamt ur flera aspekter. De fungerar som utmärkta ”paraplyarter” och de pedagogiska värden de representerar är svåra att överskatta.

Medel till en summa av 245 000 kr beviljades från LONA samt ”Miljömiljarden”. Dessa medel har använts till att restaurera, förbättra eller nyanlägga reproduktionshabitat för groddjur på totalt 12 platser inom Stockholms Stad. Därutöver har ytterligare åtgärdsmöjligheter kartlagts och kontakter mellan föreningslivet och tjänstemän har förbättrats.

 

Bakgrund

Människans inverkan på naturen är som bekant enorm. Många djur och växter har påverkats starkt negativt av mänsklig aktivitet. Groddjur är inget undantag, utan är snarare en av de värst drabbade djurgrupperna. Detta gäller globalt men även lokalt i och kring Stockholm.

Konflikten mellan stad och naturmark är ofrånkomlig. Många våtmarker, kärr och dammar har dikats ur och fyllts igen för att ge plats åt stadens utbredning. Även sjösänkningar och täckdikningar är förändringar som haft en negativ inverkan på groddjurspopulationer. Staden med sin bebyggelse tar utrymme i anspråk. Idag finns förhållandevis stor kunskap och medvetenhet om värdet av välfungerande ekosystem för bl.a. ekosystemtjänster och rekreation men många intressen ska tillgodoses och inte sällan får naturmark stryka på foten till förmån för hårdgjorda ytor. Denna utveckling fortsätter att utsätta groddjuren och många andra organismer för hård press.

I dag finns fortfarande alla groddjur med ett historiskt utbredningsområde i Stockholms Stad kvar här, tack och lov. I stort beror detta på Stockholms förhållandevis välbevarade grönstruktur vilken bland annat ger stockholmare en världsunik tillgång på stadsnära natur som ofta hyser en betydande biologisk mångfald. Som sagt finns dock många hot och många groddjurspopulationer är mycket sårbara.

Utgångspunkten för detta initiativ är att gynna och skapa förutsättningar för en rik och livskraftig groddjursfauna i Stockholm. Främst har detta gjorts genom att restaurera och nyanlägga småvattenshabitat, miljöer vilka groddjuren är beroende av för sin reproduktion. I projektet har vi fokuserat på den stadsnära naturen och stor emfas har lagts vid de pedagogiska och rekreativa värden som dessa djur representerar. Ur en ekologisk vinkel kan dessa djur ses som ”paraplyarter” med tanke på de diversa habitat de är beroende av men även deras behov av konnektivitet mellan dessa.

I samband med att Stockholms Stad år 2010 tilldelades Sveriges Herpetologiska Riksförenings (SHR) årliga pris för arbetet med projektet ”Stockholms nya groddammar” hölls ett möte där föreningsliv och tjänstemän samlades för att diskutera groddjurens situation i kommunen och möjligheter till åtgärder. Detta resulterade i att det informella ”Groddjursnätverket – Stockholm” skapades. Nätverket träffades vid ytterligare två tillfällen varvid en ansökan om medel för åtgärder utformades.

Deltagande i projektet är Stockholms Stads Idrottsförvaltning genom Sverker Lovén, som varit projektledare. Föreningen ”Rädda Långsjöns grodor” (RLg), i första hand representerad av Roland Bernt. Stockholms Herpetologiska Förening (SHF), i första hand representerad av Kurt Elmqvist och Vide Ohlin. Även Susanne Östergård (Miljförvaltningen), Gunilla Hjort (Miljförvaltningen), Stefan Lundberg (NRM), Martina Kiibus m.f. har deltagit.