Varför bevara grodor i Stockholm ?


header.jpg

Stockholm har en världsunik grönstruktur med många grönområden. Detta utgör en grund för en hög biologisk mångfald. Stadens gröna kilar utgör fundamentet i denna grönstruktur och har en avgörande roll för konnektiviteten mellan de ingående områdena.

Anledningarna till att bevara och förstärka förutsättningarna för en hög biologisk mångfald inom stadens grönstruktur är många. Inte minst de ekosystemtjänster som diversa och välfungerande ekosystem genererar, såsom rening av luft och vatten och stabilisering av klimat och vattenflöden.

Groddjur utgör en intressant och utmanade djurgrupp att arbeta med ur dessa och andra aspekter. Förutsatt att grundläggande habitatkrav tillgodoses kan populationer av dessa djur upprätthållas på begränsade ytor. Detta beror på deras ringa storlek samt deras förhållandevis små hemområden. Följaktligen finns goda förutsättningar för arbeta med dessa djur i stadsnära natur samt även parkmiljö. Nedan belyses några av de vinster och positiva aspekter av att gynna och bevara groddjur i stadsnära natur.

Indikatorarter

I och med sin tunna och genomsläppliga hud har groddjur en stor känslighet för föroreningar, i synnerhet under yngelstadiet. Då de har höga krav på både akvatiska och terrestra habitat kan de betraktas som indikatorer på den biologiska statusen för ett område.

Paraplyarter

I arbetet med att bevara och skapa förutsättningar för en rik flora och fauna och en hög biologisk mångfald, fungerar groddjuren som utmärkta ”paraplyarter”. Detta med tanke på att de ställer krav på både goda akvatiska så väl som terrestra habitat. Småvatten är habitat som genererar en mycket stor biologisk mångfald.  Genom att tillskapa småvatten gynnas ett mycket stort antal arter. Möjligen finns ingen annan enskild naturvårdsåtgärd som lika dramatiskt bidrar till att höja den biologiska mångfalden.

Konnektivitet

En central aspekt för det långsiktiga bevarandet av biologisk mångfald i Stockholm är upprätthållandet och förbättringen av konnektiviteten mellan grönområden i allmänhet och specifika biotoper i synnerhet. Med konnektivitet menas hur väl sammanlänkade områden är i fråga om spridningsmöjligheter för olika arter. I detta sammanhang utgör groddjur en utmärkt modellgrupp i och med sin begränsade förflyttningsförmåga och spridningsmöjligheter. På grund av detta användes vanlig padda som modellart vid utvecklingen av verktyget ”Habitatnätverket”.

Näringsväven

Groddjurens roll i näringsvävar är förhållandevis dåligt undersökt men bör inte underskattas. Vid gynnsamma förhållanden kan de vara förbluffande talrika och utgöra en betydande biomassa. Detta får i sin tur får stora effekter på dynamik av näringsämnen och energiflöden genom ekosystem. I näringsväven har de en kontrollerande effekt genom sin roll som konsumenter och de utgör även en viktig resurs för organismer på högre trofiska nivåer.

Pedagogiskt värde

Groddjur är en populär djurgrupp. Få djur inspirerar och engagerar som dessa. Detta gäller i synnerhet barn men även vuxna har generellt en positiv attityd till groddjur. På grund av detta utgör de en enastående ingång till ett intresse och en förståelse för naturen och kan på ett ypperligt sätt användas för att belysa och beskriva en mångfald av företeelser och skeenden i naturen, inte minst genom den analogi som grodans utveckling från yngel till vuxen utgör till ryggradsdjurens evolution.

Rekreativa värden

Vistelse i natur har en positiv inverkan på människors välbefinnande och hög biologisk mångfald tycks ytterligare förstärka denna effekt. Med tanke på den ovan nämnda populariteten hos denna djurgrupp och att de under vissa tider är förhållandevis lätta att observera bidrar dessa djur på ett betydande sätt till upplevelsevärdet i de områden de förekommer.